Vind – En kraft med blandad potential
En annan väldigt vanlig förnyelsebar och hållbar energikälla är vinden. Att lämna hemmets varma härd och skyddande väggar för att mötas utav blåst är inte alltid det allra trevligaste, men vindarna för med sig mycket gott. På väldigt många platser i Sverige så går det att finna vindkraftverk utplacerade, dessa rotorförsedda torn drivs runt utav vinden och har inre turbiner som genererar energiöverförsel vilket samlas in och använder sig utav kinetisk energi. Den allra vanligaste typen i Sverige är den vindkraftverk med horisontell axel, vilket gör att tornet ser ut som om den har en flygplanspropeller, men dom utgår från att rotorbladen alltid är vända emot vindriktningen för att dom skall fungera. Vindkraftverk med vertikala rotorer är något som börjar bli allt vanligare och har fördelen med att dom är oberoende utav vindens riktning och lär även hålla en lägre bullernivå. Däremot kräver dom större rotorblad och fler bärarmar vilket ger en högre konstruktionskostnad. Vindkraftverk går att finna lite överallt i vårt land, både på land och placerade längst med kuster, enda egentliga kravet är att det är ett ofta återkommande blåsigt område. Dock så är bullernivåerna rätt så höga och kan störa både boende i området och djurlivet. På grund utav farorna med att is som frusit fast på rotorbladen kan lossna och resultera i is kastning så krävs även det ett visst säkerhetsavstånd. I placering med enskild väg så bör det vara tornets dubbla längd, men minimum ligger på 50 meter.
Vindkraft har använts i flera århundraden, bland annat utav väderkvarnar som hade stora mekaniska rotorblad, ofta bestående av segelduk, som drev runt kvarnen inre mekaniska delar för att bland annat mala säd, göra mjöl och liknande. Även om Holland idag är berömt för sina många väderkvarnar så var det faktiskt perserna som uppfann tekniken runt år 600 e.Kr. och väderkvarnarna tillsammans med sina kusiner vattenkvarnarna var bland dom allra första maskinerna som drevs med något annat än just muskelkraft av något slag. Tidigare hade liknande uppfinningar drivits utav slavar eller djur drev en axel runt innan vatten och vind tog över. Väderkvarnarna började dock anses överflödiga mot slutet av 1800-talet då många bytes ut mot ångkvarnar och idag är helt utbytta mot fabriker som drivs av elektricitet.
Andra användningsområden där man nyttjar vind är bland annat med segelbåtar, då man fångar upp blåsten i stora segel och driver skeppen framåt. Detta var standardmetoden att framföra större skepp innan ångbåtarna tog över i början utav 1900-talet. Idag består oftast segelbåtar utav både mast med segel samt en motor utifall det skulle vara vindstilla ute. Att använda sig av just segling är bättre för naturen då det inte blir några utsläpp, men samtidigt så är det inte speciellt kommersiellt lönsamt då segelbåtar och skepp tenderar att vara väldigt mycket långsammare än maskindrivna. Samtidigt så går forskningen framåt för automatiska segelskepp, som kräver en mindre besättning än den gammaldags typen och idag kan styras via applikationer och datorer utav en enda person. En utav dom största skillnaderna är att bommen som seglet är fäst vid inte snurrar runt masten, utan är placerad på en roterande mast istället. Utvecklingen utav hybridskepp har ökat dramatiskt sedan 2013 då flera restriktioner på bränsleanvändning har tillkommit i flertalet länder. Många skeppsindustrier är även oroliga över den allt dyrare bränsleinköpen och en framtida energikris vilket gör att man nu fokuserar på att modernisera segelskeppen så mycket som möjligt och samtidigt bibehålla en kommersiellt hållbar utveckling och tempo.